Jag har numera bara två fobier kvar; tandläkare o djupt vatten. Allt annat har jag KBT:at bort på egen hand. Som tur är känner jag folk som har båt så jag kan åka med och träna lite. Lite läskigt är det när båten slår och det känns som man ska kantra, men där emellan är det förbaskat trevligt ute på sjön.
Min gode vän J är en god kapten som försöker lära mig allt man behöver veta. Jag skriver försöker, menar alltså att jag nog är lite tröglärd, svårt att få in kunskaper medans man kämpar med en massa rädslor.
Men jag är en fartdåre så får jag bara styra ibland och dra på gasen ordentligt så glömmer jag fort att det är vatten omkring.
Vem vet, kanske man blir en riktig sjöbjörn en dag. Tack o hej, matrostjej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar