Jag vägrar!!

Det har varit på tal länge men nu är det bestämt. J åker till Haiti och gör en insats för folket där. Bra. Kul för honom.Verkligen. Men jag vill inte att han åker. Jag vägrar! Ska knyta fast mig i hans byxor och inte släppa taget.
Vi är många som kommer sakna honom, 3 månader är en lång tid. Men jag gråter redan och jag vet inte hur det ska gå utan honom. Jag är dålig på avsked och otroligt blödig så jag tycker det här är jättejobbigt. Kan man ta hit Haiti, så det blir TA-hiti istället? Det blir en lååååååååång väntan på din retur min vän. Så jag plockar fram näsdukarna och förbereder mig på många tårar och än mer tandagnissel.
(S, bara lokala band, inget känt)

Att kyssas utan tunga? Nä tack

Av någon anledning så har jag aldrig käkat på Beefeater förut. Druckit öl ja, men ingen mat. Det ska jag göra fler gånger, gott o billigt. Vi drog vidare till Debaser för att se tre band spela. Alltid kul med konsert och framförallt ett av banden var riktigt bra.
Jag har börjat få tillbaka min livslust och har svårt att sitta still. Har saknat barnen otroligt mycket och har umgåtts med folk non stop känns det som. Gick på den lokala krogen i fredags, det är för jävla tråkigt där men jag fixar inte att sitta hemma just nu.
Däremot hade jag desto roligare i går. Träffade en gammal klasskompis som jag inte sett på säkert 15-20 år. Han är väldigt trevlig men så störd så att t om jag framstår som normal. En annan kirunian dök upp och det har nog sällan pratas så mycket skit under en kväll. Vi avslutade med efterfest på Odenplan, inte världens tråkigaste ställe att bo på . Stor nackdel att behöva åka genom hela stan när man är grönbakis.
Jag trivs så bra när jag får träffa folk som känner mig sen gammalt, jag blir en helt annan människa bland norrlänningar det känns rätt på nåt sätt. Jag gillar alla mina vänner men jag märker skillnad på mitt sätt att vara bland dessa människor.
Nu ska jag ligga i fosterställning och duka under för min söndagsångest.

Jahupp

Fortsätter så i samma spår. Kom visserligen iväg på lite shopping och fika idag men morgondagens sjukhusbesök blir inställt. Man ska inte prata om saker tydligen.
Det som jag hade glömt var konserten i morgon. En massa headbanging på Debaser kommer att sitta fint, så länge jag inte headbangar så klart, då går nacken av igen.
Har just gett lille pojken sin sista chans. Han är på som en igel för att sen...nä förresten, inte bara hans fel, vi har dålig tajming. Men sista chansen ändå, sen blir han utbytt.Kan inte vänta hur länge som helst.
Så jag fick lite handlat men förstår mig inte på modet just nu, får shoppa mer sen. Otroligt många freaks som åker kommunalt, de flörtar och en del tar på sig själva, så jag försöker minimera min tid på tuben, bussen är som lugnare.
Nu ska det slappas i soffan, heeeeeeeela kvällen. Fridens

Jinxat

Så klart, gör man upp planer så händer det något. Efter en ond natt med mardrömmar vaknar jag sent med tokont i hela kroppen. Så jag får träffa min väninna i morgon istället, det är så himla typiskt att man inte lär sig att hålla tyst. Då skiter sig väl alla andra planer i veckan också.
Dessutom har jag en stark känsla av att jag har glömt något. Borde jag ha lämnat besked? I så fall om vad? När? Jag får hoppas att folk kommer i håg mitt dåliga minne och påminner mig i så fall. Ber om ursäkt........
Två nätter på raken (ej mardrömmen) har jag drömt om min föredetta vän. Hon och hennes pojkvän dök upp i natt och hon var så glad att se mig. Vi pratade en stund, minns inte om vad, sen kom snubben hennes och sa att vi inte fick umgås. I verkliga livet så har de tappat många bekanta tack vare honom, senast härom veckan träffade jag en till som sagt upp bekantskapen. Det gör 4 som jag känner till. Den stora bidragande orsaken är just hans sätt och hans enorma egoism. Han tycker det är bra att hon är isolerad, total kontroll kallas det för. Hur som helst så är det märkligt att jag drömt om henne två nätter på raken med tanke på att jag inte ägnat henne en tanke på snart ett år.
Jaja, nu är det dags för nästa dos med smärtpiller. Sen får man hoppas att man får nåt gjort idag. Hej hopp

Har som sagt varit bortskämd med att ha samma vikt i över 15 år. Nu är det roliga slut, den kalla vintern (hursarrest) har gjort att jag gått upp rätt många o fula kilon. Fula för de sätter sig på fel ställen. Nu när det blivit varmare så har jag bestämt mig för att uppta mitt promenerande. Världens bästa träningsform, lagom jobbigt men jättebra för hjärnan. Man löser problem och mår mentalt bättre av friskluft och motion.
Då infinner sig ett problem. Jag har märkt det innan också men idag kom det med besked; så fort jag rör mig så får jag ont i kroppen, blir trött och väldigt illamående. Visst, det kommer pollen nu men det stämmer inte in på illamåendet. Jag har inte slarvat med maten men just nu har jag nästan tårar i ögonen av trötthet, helt orkeslös. Jag hoppas det går över snart.
I morgon blir det fönstershopping och sen träffa en vännina som det är löjligt länge sen jag såg. Onsdag el torsdag följer jag med M till sjukhuset. Till helgen är det prat om öl och gamla minnen med en skolkamrat jag nog inte träffat på 20 år. Ska dessutom försöka få tid för den lille mannen, ska bli kul och höra vad som är så viktigt att prata om. OBS! När han kommer på tal så tro mig, jag är ironisk. Tror inte ett dugg på hans snack men trägen vinner, han vägrar ge sig och skäller ganska gulligt på mig för mitt oengemang så han kan väl få säga sitt.
Så, nu tog mina krafter slut helt och soffan ropar. Ha det gott och njut av solen, kan vara sista gången.

Slakta lite?

Nu börjar det bli jobbigt, riktigt jobbigt. 4dagar rökfri och den tiden i månaden gör mig till en arg flicka. Pendlar mellan att vilja döda till att sitta i ett hörn och gråta. Har pratat med mina barn om saken och de låter mig vara ifred när jag ber om det. Det är som om en heronist som tänder av, skulle kunna göra i pricip vad som helst för en cigg men avstår.
Fast jag har en plan, tajmad o klar. Vet exakt vilka jag ska träffa nästa vecka och vad jag ska göra. Det kommer att lyfta upp mig och få mig att återgå till den jag egentligen är. Inte denna blöta disktrasa av abstinens och ilska.
Synd bara att jag glömt bort det så länge, och dem.

Mentalt utmattad

Att spela hjälper mot röksuget, att spela är bra träning för mitt dåliga minne o min usla förmåga till koncentration. Men, jag tror jag överdrivit lite. "Mortimer Beckett" och "Dream chronicles" är roliga,svåra och otroligt vanebildande spel. Om man som jag i morse, snoozar omedvetet i en timme för att man i drömmen löser gåtor med Mortimer, ja då har man nog tappat greppet helt.
Just nu är jag så övertrött och fånig så att stora tjejen gått in i sitt rum för att slippa allt larv så du får förlåta mig om jag svamlar lite.
Sprang på den lille flörten idag och jag blev lite generad. Det är nu snart 4 månader sen jag var med någon senast och jag känner att min kropp reagerar lite väl hårt just på honom. Inte bra. Han är söt och snäll men troligtvis en riktig player och jag tror inte på ett ord av det han säger. Men, men, jag ska inte gifta mig med fanskapet, bara gossa lite. Känner nog ingen som kramas så bra som honom. Alltså kramas, inget snusk nu.
Nu ska tant ladda hem ett sista spel innan det blir fredagsmys. Tror att mina barn kommer att köra ut mig ur rummet till slut, fjantig som jag är i dag. God hälsa o hälsa så gott

Vad är det för liv som alla talar om?

Hehe, jag tror jag har dragit mig undan folk lite för länge. Sa just till dottern igår att från att fått 5-10 samtal per dag har jag gått till 0. Kanske folk är less på någon som aldrig ringer själv eller som bara lägger på?
Jag har inte råd att ringa längre + att jag faktiskt har behövt detta ett tag. Risken är ju att man blir helt asocial efter ett tag men jag har fått en skön distans till folk och totalt omgrupperat i leden. Jag vill folk väl och kan lätt gå i spinn i min iver att få dem att känna sig omtyckta och behövda. Slutar man ta kontakt med folk så händer en av två saker: De tar illa vid sig och drar sig undan. 2. De skiter i det för de märker ingen skillnad. De flesta hör till grupp två, så fullt upp med sitt eget att de inte märker när folk försvinner ut i periferin. Man ska värna om sina vänner annars blir man ensam kvar!
Så jag skaffar mig ett liv sen, ska hålla lite castings först. Nu lägger jag allt fokus(ja, förutom barnen, hur kan du ens tänka så?) på att bli rökfri=spela svåra spel, alla tankar försvinner, samt att fokusera på det som komma skall.
Så god mental hälsa på dig din spellevink(spelevink är jag). Tjoflöjt!!

Hjälp, jag är beroende!

Har haft släkten på besök i knappt en vecka så bloggandet har fått vänta. Tyvärr visade min syster mig ett spel som gjort mig beroende av "gömda grejer"-spel. Kan inte få nog och spelar hela dagarna.
Dessutom lovade J mig att jag får en biljett till Sonisphere om jag slutar röka. Det vill jag, det ska jag men jag är såååååååå beroende av nikotin så jag både snusar och röker.
En annan sak man lätt blir beroende av är min systerdotterson. En charmig liten 4 åring som stulit mitt hjärta för länge sen. Det blev tomt när han åkte hem.
Sen var det roligt att få träffa syster och de båda systerdöttrarna. De två sistnämnda pratar väl mest med varandra men det gör inte så mycket, jag fick ju se dem iaf.
Kort sagt, jag är en kvinna med svag karaktär men jag ska göra mitt bästa för att sluta röka, sluta spela och sluta sakna min familj. Nä, det kan jag nog fortsätta med!

Vem bryr sig?

Man kan tycka att allt är jobbigt, svårt och att vintern aldrig tar slut. Kanske har man mer räkningar än pengar och kanske du känner dig meningslös och tom?!
Men vad spelar allt det för roll när man blir uppringd av världens goaste 4-åring? Adde slog en signal igår och vi pratade om ditten och datten. Han har 5 plektrum och vi ska starta ett band. Han spelar gitarr, jag trummor. Hans mamma och mommo ska sjunga, Emma spelar piano.
Han berättade om sin nya Blixten-väska och jag fick låna den om jag lämna tillbaks den sen.
För att ge hans mamma lite lugn så bestämde vi att man måste sova mycket för att orka flyga till tockon (stockholm), trots allt måste man ju orka flaxa hela vägen ner.
Så when you're down in the dumps, ring Adde så plockar han upp dig, jag lovar!!

Akta sig tanten

En liten man "skällde" på mig idag. En man som jag inte trodde hade några känslor överhuvudtaget. Han får hur mycket brudar som helst om han vill och jag har inte tänkt på honom på det sättet. I dag sa han en ganska konstig/gullig sak. Han är frusterad över min otillgänglighet, tycker att jag håller mig undan och sa då så här: "Du har något som jag fastnat för. Du är inte snyggast eller sexigast men du har något i din personlighet som jag vill se mer av."Jag började skratta för det var fräckt sagt men när jag kom hem så insåg jag vad han menade. Han vill inte ha dessa söta små brudar som slänger sig framför honom, han vill ha mig.
Vet inte riktigt vad han är ute efter men helt plötsligt förvandlades denna oskyldiga flört till något helt annat. Nu får man passa sig noga så man inte trillar dit.

Magen som gud glömde

Om du någon gång råkat svälja en handfull rakblad så kan du föreställa dig hur min mage känns. Det svider nåt helt otroligt och jag mår illa hela tiden. Fick magkatarr vid 14 års ålder men lyckas oftast hålla det i schack genom att äta ofta och lite. (bra sätt att hålla vikten oxå).
Men nu vill den inte längre, vet inte vart jag ska ta vägen riktigt, det hjälper inte med snäll mat och magmedicin. Ska försöka få tag på min läkare och se om hon kan hjälpa till.
En tanke slog mig när jag skulle somna igår. En dum tanke. En tråkig tanke. En-nu får du ta o ge dig-tanke.Det är ganska precis ett år sen nu som det begav sig. En kort och intensiv "romans" som fått sin start redan förra hösten. Vi hade alltså kännt varandra rätt länge och strulat fram och tillbaka. Det blev lite strul efter också, tror att han var här sista gången i slutet på mars. Det är över och jag skulle inte vilja röra honom med tång, en besvärlig man med många jobbiga sidor. Tanken som infinner sig är egentligen ren nyfikenhet. Det gick väldigt fort från att han var här tills han hade ett förhållande som han fortfarande är i. Frågan är; när är deras ett årsdag? Jag fnissar lite när jag räknar på det, för är det nåt jag gillar så är det att få mina misstankar bekräftade. Skiter i allt som har med honom att göra men det luktar skumt lång väg så jag skulle ändå vilja veta, hur stor skitstövel är han egentligen?