Det var en trevlig midsommar. Det var en ännu trevligare resa. Vi åkte redan på torsdagen, dan innan midsommar alltså, för att få en bra plats o hinna förfesta lite. Eller ja, det blir ju aldrig lite. Kan faktiskt inte direkt återge kvällen , men party hard o många trevliga människor.
Jag har en förmåga att ragga upp folk som jag börjar prata med. Lyckas inte alltid men ofta är det ganska trevliga människor. Denna gång blev det full pott o de små liven umgicks hela tiden med oss kändes det som. Ett substitut till vår vän J som är på andra sidan jorden o hans kompis. Kan väl erkänna att det blev lite flörtande med den sistnämnde men de var roliga båda två. Så här i eftertankens kranka blekhet så inser jag att han påminner för mycket om en annan snubbe till kroppsbyggnaden o jag skulle tro att det räcker så. Han o sin sida tyckte nog det var smickrande med min påtagliga uppmärksamhet men som sagt, vi är nog klara med varandra.
Sprang däremot på ett ex som jag inte sett på länge. Han fick nog inte det mottagande som han förväntat sig för han verkade lite lack o sa att "vissa blir iaf glada av att se mig". Eh, jaha, kul för dig? Inte mitt jobb att hålla honom på gott humör, vi stod faktiskt o prata om annat när han kom.
Så man kan säga att det alltid är trevligt på såna resor men slitsamt som tusan, man tappar som farten på slutet o det är skönt att komma hem.
Ska försöka ta mig till stranden i morgon o bättra på solrödheten. Bättre illa bränd än blek säger man väl....

Hår

Jag leker mat-Tina och gör mina egna hamburgare. Får inte till skånskan ordentligt men maten blir bra. Borde vara ute i solen men jag har grymt orakade ben så jag väntar tills de har varit hos frisören.
I morgon ska det åkas båt, om det är torsdag då, nu blev jag osäker. Vänta. Jo, det är det och då ska vi styra kosan( o båten) mot Utö. Tre dagar i den svenska skärgården är inte helt fel väl? Ja, det vill säga att halva jag faktiskt inte vill åka. Jag har ägnat halva dagen åt att titta mig i spegeln och den instämmer, du ser för jävlig ut! Som jag var inne på förut så har jag en liten dipp när det gäller mig själv o min plats i världen. Har aldrig haft så där superbra självförtroende men nu har det lilla som fanns flyttat utomlands i hopp om mer fruktsamma boningar. Vet inte varför men just dessa båtgrejer är extra jobbiga, beror nog mest på att jag egentligen inte känner nån där ordentligt. Skulle vilja vara solbränd, fit, nyvaxad och grann så hade det nog kännts bättre.
Men va fan, en blek,gropig och luden brallis måste väl oxå ha rätt att existera. Om inte annat får jag ju alla andra att se jävligt bra ut.
Dessutom tänker jag så här: om sötGöte vill äta upp en kan man väl inte va helt motbjudande?

Väntans tider

Har nu varit en snäll och tålmodig flicka i snart två år. Min lilla livskris som bestod/består av allt för mycket självreflekton verkar inte ge sig och min kraft börjar ta slut. Jag passade även på att rensa bland mina bekanta som tar för mycket energi och ersätter den med bitterhet. Det var ett smart drag, känner mig befriad och lättare om själen. Det tråkiga är dock att det är människor som jag kännt väldigt länge och umgåtts mycket med så hålet efter dem är stort.
Jag är glad att jag tog mig tiden att fundera på livet och min del i det, men påfyllnaden efter har varit tunn. Har för första gången på väldigt länge kännt att jag faktiskt skulle kunna tänka mig en relation. Den senaste hade jag nog mest för att jag behövde påminna mig själv om vad jag letar efter. Kommer alltid känna mig tacksam gentemot honom, att jag fick landa där en stund, även om det var under fel premisser.
Det som slår mig är att jag är för skör vilket gör att jag värjer mig mot allt intresse som riktas mot mig och istället siktar in mig på saker som är dödsdömda. Vilket jag vet. Frågan är: Hur släpper man in det man fruktar mest och släpper taget om det man helst vill ha?
Nya jaktmarker måste till och nån form av mellanlandning. Om man är en sån pass kärleksfull människa som jag måste man träna lite först, annars brukar ljuset bli bränt i båda ändarna.
Ge mig en reboundguy som kan ta att han är just det så ska jag skratta ända till nyår.

I'm so poor I can't even pay attention....

Diverse påhitt under den senaste tiden har försatt oss i akut fattigdom . Jag klagar egentligen inte, det är snarare så att man blir väldigt påhittig när pengarna tryter. Man kan uppfinna många olika sätt att äta pasta på t ex. Det är bra för levern då man inte har råd med en droppe alkohol. Man kan få en påse popcornkärnor att räcka i all oändlighet.
Som nikotinist är det dock värre. Att få en prilla snus att fortsätta avge samma mängd nikotin längre än vanligt är svårt och jag dagdrömmer om cigaretter. Tänk dig en riktigt god middag (med vin) som avslutas med gott kaffe och en cigarr. Jösses!!
Det bästa skulle nog många tycka, är att man automatiskt bantar när man är fattig. Dålig mat iofs men inget godis eller snacks gör att man krymper. Jag vill inte krympa mer. Köpte en ny BH t ex för att få plats med vinterbysten. I den kan jag numera förvara en kull med rävungar, en liten bok och några nötter och ändå är den för stor. Fläsket på magen är kvar i full storlek men det som är roligt när det blir större försvinner förbluffande fort.
Så på fredag blir det god mat, vin och, inte vet jag, tre påsar ostbågar. SVULLA var ordet!!

Humörsmänniskor o annat löst folk

Alla har dåliga dagar. Pms, trötthet, värk eller bara allmänt låg. Fine, men tala om det då, ta inte bara ut det på omgivningen när det egentligen handlar om annat.
Om du är i ett förhållande som ger dig dåligt självförtroende, gör slut istället för att ta ut dina komplex på andra kvinnor. Folk kan se bra ut utan att vara "för smala", fixade eller vilka ursäkter du nu vill skylla på för att du inte är nöjd med dig själv.
Se över din arvsynd. Du för över mer än vad du tror på dina avkommor. Beteenden du inte gillar hos dina föräldrar ska du inte heller ge dina barn.
Se dig i spegeln och ta tag i dina problem. För de är just det, dina. Livet suger lika mycket för alla, det är hur du hanterar det som är skillnaden. Sluta tyck synd om dig själv och gör något åt saken.
Nä, jag är inte heller färdig med mina issues, men jag är så jävla trött på allt detta gnäll och missunsamhet. Vi är vuxna människor och bör lösa problemen som sådana.
Och viktigast av allt, sluta vara så ego och prioritera dina barn. De är viktigare än du!!!!!
Tack för ordet.

Jag sätter ner foten.

Upp tidigt på onsdagen för att bevittna skolavslutningen. Vet inte, tycker nog det var mer högtidligt o bättre arrat på min tid. Nu tittar man på sång i tio minuter, lyssnar på rektorn i trettio o sen är det betalfika i klassrummet. Nåväl, nu är det ledigt till slutet på Augusti.
Stora tjejen fick riktigt bra betyg o jag hoppas att det räcker för att hon ska komma in på den linje hon sökt. Om hon trodde det var mycket plugga nu så är det inget jämfört med det som komma skall.
Efter att ha arbetat lite i trädgården skulle jag spela kubb med lillstinta. Då upptäcker vi att kubbet är borta. Man blir arg för man tror att det är snott, sen kommer man på att en viss pappa lånat det förra sommaren. Får inget svar på mitt mess o jag känner en viss irritation för allt han lånar, halva mitt bohag än så länge, stannar kvar hos honom. Dålig stil till att börja med men med tiden får han även för sig att grejerna är hans. Idiot.
Apropå idioter så håller min "vän" på att krypa till korset, igen. Han ville att jag skulle ta en öl med honom igår men jag avstod. Han tycker att jag hjälpt honom mycket o bra med diverse saker i livet. Han tycker att vi har kul o kommer bra överens. Han tycker väldigt mycket om hur jag ser ut o beter mig. Fine, men då ska du fan inte va dryg mot nån som bara varit snäll mot dig. Jag känner mig kluven för jag gillar honom som vän fast han är underlig men jag har noll tolerans mot folk som utnyttjar det faktum att jag är snäll. Som sagt, snäll betyder inte att man är korkad o jag är väldigt bra på att läsa mellan raderna.
Nåväl, han har en chans kvar. Jag lever efter "three strikes and your out"-regeln. Å då är man ute för evigt. Amen

på ett ungefär....

Torsdag: Öl och frimärken.
Fredag: Upp för tidigt, fyra(4) timmar på IKEA. Bära upp grejerna o sen hem.Grill hos N o J, trött tant blir slirig o hamnar på lokal krog.
Lördag: Ännu tröttare tant åker till stan för att ha möhippa för N. Trevlig dag med skivinspelning bla.
Söndag: Inte många knop.
Måndag: Tant har dött en smula men kollar lokal och håller brandtal för väninna.
Tisdag: Träning och dammsugning, har inte haft påsar på ett tag så det behövs. Borde baka för avslutningsfika men är trött.
I morgon: Skolavslutning.

Konsten att försöka vara sig själv utan att bli dryg?

En liten lätt inflyttningsfest hos J o N på fredagkväll. Trevligt litet hus med stor potential och avocadogrönt porslin på toaletten, så avundsjuk! Jag erkänner att jag är bra på att göra ett dåligt första intryck ibland. De flesta brukar dock ändra uppfattning, vissa fortsätter dock att tycka illa om mig. Fine by me. En kvinna som med all rätt har fått en konstig syn på mig dök upp på festen. Hon har goda lovord från båda mina vänner men jag satt och lyssnade på henne, både när hon pratade med dem och med andra som var där. Hon är nog både ordentlig och stabil men det finns en dryghet där som jag inte förstår. Bara för att du kan (eller tror att du kan) något så behöver du inte vara stor på dig. Hon och jag kommer nog aldrig komma överens men det skiter jag i. Har svårt för folk som är självgoda. Mitt intryck, men va fan, vem bryr sig?!
Hade ett rejält migränanfall på lördagen. Typiskt när man lovat att hjälpa till med något men det jag trodde var lite baksmälla blev en rejäl resa. Måste skaffa migränspray för det där vill jag inte vara med om på länge. Usch. Kom till slut upp ur sängen och tog mig iväg på vingliga ben för att ta en öl med en kompis. Kan verka märkligt men man vill gärna göra nåt efter en hel dag i sängen och eftersom jag aldrig är barnledig längre får man passa på när bara stora barnet är hemma.
Söndag blev grävdag istället för städdag och deras trädgård behöver mycket arbete eftersom den fått stå i träda så länge. Kul för dem att få skapa något själv.
Städat måndag o idag var C här och berättade om sina flyttäventyr. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. En fördel, om man kan kalla det så är att hon fått se en sida hos en inblandad som ingen har velat tro finns. Jag har vetat om den länge och samma beteende har visat sig nu. Det finns fler som lärt sig den hårda vägen och jag menar inte att alla ska tycka som jag. Det jag vet dock är att jag sällan har fel om folk. Sen ger man dem ändå en chans men än så länge har jag inte missat med mer än ett par milimeter.
Om jag fick leva om mitt liv så skulle jag göra som jag tänkt och bli beteendevetare. Shit vad stålar jag skulle haft nu, lilla fröken rätt varje gång. Mitt eget beteende får någon annan analysera, hehe.