Drog i väg till gymmet fast hela kroppen skrek "stanna hemma". Tredje gången denna vecka som jag släpar mig dit, man är ju för duktig! Väl hemma ringer min mor och talar om att de är på väg. Trevligt kan man tänka, men efter ca 10 minuter börjar trampningarna. Inte hos mig, hos dem.
Det ska tittas ut genom fönstret, vankas från rum till rum. Frågor om handling eller ärenden, sopslängning o dyl.
Förstår ju att de bara vill vara snälla och hjälpa till men en dag som idag när det spöregnar och man inte har något direkt som måste göras, blir jag bara irriterad på detta.
Sitt ner för i helvete, drick kaffe och snacka lite skit!
Nästa gång åker vi dit och tvångsitter i tre dagar!
Så, lite gnäll gör allt bättre. Nu ska jag laga lite god mat så att man kan stoppa ansiktet fullt sen med fredagsmys, dvs en massa onyttigheter.
"Alla vuxna var rädda för maffian utom Kent så han blev betongfundament"
Tack o hej fredagstjej
Skicka hit dem istället! De kan trampa omkring på övervåningen så stör de ingen.
SvaraRadera