Adjöss o tack för fisken!

Jag städar ur mitt liv, för sista gången hoppas jag. Mår bättre än på mycket länge, har hittat en inre balans o gått vidare med det som är viktigt för mig. Klippt band till folk som jag inte umgåtts med på ett år, tydligen har de kafferep o pratar om mitt liv så tydligen är jag intressant. Tar bort dem helt o hållet o ser framåt.
Jag är ovanligt glad för jag känner en sådan lättnad när jag nu äntligen släppt allt, till fullo. Som en normalintelligent person analyserar jag alltid min egen del i det som händer o nu känner jag mig klar med det mesta. Om du inte håller med, om du tycker att jag är en hemsk människa så är det upp till dig. Jag har rett ut det som måste redas ut, det som inte går att lösa får vara. Har du en massa problem med mig men inte tagit upp det? Synd, då går det inte att fixa o jag kan inte reda ut det jag inte vet om.
Lätt om hjärtat lägger jag ner denna blogg för evigt. Kanske dyker jag upp någon annanstans men nu vill jag inte att fler ska veta "för mycket" om mig, jag stänger dörren ett tag o fokuserar på nya saker.
Jag är inte sur,bitter eller arg. Hatar ingen o förtalar ingen. Bara värnar om det lilla som är kvar o letar efter vuxna människor som kan förmedla det de vill utan att tjura, bråka eller tycka synd om sig själva.
Mår som sagt toppen o lägger mer tid på att må bra o jobba på de sidor som är mindre bra.
Så farväl min vän, sköt om dig o kom ihåg: liver är för kort för att gå med offerkoftan på. Tjing!

Finfrämmande

Fast jag känner ju henne, min kära systerdotter som är på besök. Eftersom vi var tvungna att befinna oss(jag o dotter alltså) på sjukhus hela fredagen så bestämde vi raskt att hålla löftet om att åka in till The Voice dagen i kungsan. Om hon orkade vill säga, vi väntar på provsvar men hon var mycket piggare igår.
Däremot är det kanske inte så kul för oss vuxna med detta myller av fjortisar som lyssnar på denna tveksamma musik. Men va fan, har man lovat så har man.
Det var nog den varmaste/kvavaste/svettigaste/fuktigaste dagen i mannaminne och vi höll på att dö flera gånger. En runda på söder för att se midnattsloppet höll på att kosta oss förståndet. Vi har nog sett hela stockholms befolkning, jösses vad mycket människor men det är det jag gillar mest med denna stad: Folkfest på gatorna, fullt ös överallt och man kan bara sitta och titta på folk som underhållning.
Kom just på att min systerdotter läser min blogg och jag läser hennes. Det lär bli lite olika tolkningar av samma händelser. Hm, kanske läge för ett bloggkrig??
Hehe, handsken är kastad kära lilla systerdotter....

Gaah, sicket miffo!

Jag brukar inte låta mig påverkas av idioter. Man håller sig undan så gott det går och skiter i dem. Jo tack, så länge de låter en vara ja. Ett riktigt äckel till granne slog till med sin "IQ" igår och jag funderar på att spöa upp henne. Hon limmar på min vän, blir skitsur när hon ser att han är med mig. Förbjuder mig att dansa med hennes son(?) och är allmänt otrevlig.
Hon är ökänd för sitt ljugande, att hon ligger med allt som inte är väggfast och att hon är psyko. Skiter jag i så länge det inte drabbar mig, hon kan sno sin dotters pojkvän utan att jag gör mer än suckar. Men varför ska hon ens titta på mig? Tror hon verkligen att jag låter mig dras ner till hennes nivå? Eller ja, jag sitter ju här och gnäller men aldrig att jag tänker bli som hon. Aldrig.
Jävla kossa!

Trumpan e död

Min äldsta dotter har ett tag haft en liten strumpa som hon tagit hand om. Gullat o kramat, nattat o bäddat ner i en skål. Ja, du läste rätt. Vi andra har retas lite med strumpan, eller trumpan som hon säger, och idag fick trumpan bada. Hon blev besviken att jag blött ner strumpan, så hon tog brödkaveln och slog ihjäl honom. Nu ligger han i soporna men jag tror att hon snart hittar något annat att gulla med. Välkommen till min värld.
Var o tittade på fotboll igår på den lokala krogen. En bekant till mig, K, ville ha sällskap och bjöd på några öl. Alltid trevligt att prata om matchen med någon som både är intresserad och vet vad han pratar om. Sen kom andra K som jag inte sett på ett tag, men de stänger tidigt och vi gick hem hit istället. Vi redde ut ett par saker men jag tror att han blev lite svartis när jag berättade om min senaste eskapad. Men, men, han lever sitt liv och jag lever mitt och det får han köpa.
Ska försöka komma iväg och träna i morgon. Har helt tappat greppet om det och jag ser/känner min kropp förslappas för varje dag. Illa gjort och stor skam!
För övrigt ser jag fram emot lördag då min systerdotter kommer på besök. Det första vi ska göra, så att du vet gumman, är att åka in till stan och titta på The Voice dagen för det har jag lovat lilltjejen. Hej hopp

2000 spänn i timmen?

Vet inte vad det beror på men jag får ofta leka hobbypsykolog åt folk. Gärna män som inte har koll vänder sig till mig med orden "du är lätt att prata med". Hur är man om man e svår att prata med, osynlig?
Ännyvej så fick jag sitta 4 timmar med den ene, den andre har jag nån form av suicidewatch på (han e vid liv o hör av sig regelbundet) och igår var det dags för exet att komma hit o få sällskap och råd. Jag är för snäll ändå, hur många sitter o spelar yatzy med ett ex en lördagkväll?
Jag klagar alltså inte, jag har bara slagits av tanken hur vanliga psykologer tjänar storkovan på att göra samma sak o säga samma saker. Dålig entreprenöranda kan jag tycka.
Jaja, vad är väl en miljon på banken?!

Vad gör man?

Jag har en bekant som jag inte blir klok på. Eller ja, fler än en men den här tar kakan. Som jag har försökt att hjälpa denna människa på alla plan, både praktiskt o mentalt framför allt. Sen beter han sig som ett cp o jag lackar ur. Fine, jag överlever men han säger själv att han behöver min hjälp o mitt sällskap.
Sprang på honom sist jag var ute. Han kom fram o drog mig i armen o ville prata. Efter diverse tjafs så får han ur sig att han mår mycket sämre nu, han har t om funderat på att ta livet av sig för att det är så tungt. Jag vet hur dåligt han mår, även hur länge han mått skit, så jag blir riktigt orolig. Skit i det som har varit, klart jag vill hjälpa. Han blir så tacksam o vi bestämmer att vi ska höras dan därpå. Får inget svar på mitt mess o jag vet inte vad jag ska tro. Är det verkligen fara på färde eller ville han bara ha min uppmärksamhet?? Kanske låter hårt men jag vet att ibland är folk inte redo att ta emot hjälp för att de inte är färdiga med att tycka synd om sig själva.
För övrigt vill jag bara säga att avund, småsinthet o självömkan är såååå 2009. Har du nåt att säga mig så gör det direkt i sf. Tjacka en ryggrad för i helvet, jag har andra polare!!

Efter en massa kravlande är jag väl halvvägs uppe ur gropen o jag tror att det mesta egentligen handlar om nån sorts sommarblues. Man känner att tiden rinner iväg o det är så dåligt väder så det känns som höst redan nu.
Var dock iväg o tog hand om den rent köttsliga biten iaf. Stark attraktion är alltid trevligt, men det som jag trodde skulle bli en riktig åktur rann ut i en fyra timmar långt samtal om rätt djupa saker o ett o annat påhopp. Förstår egentligen inte vad han vill men ibland beteer han sig som att han är intresserad av nån form av förhållande. Inte bra. Detta blir då den andre mannen på kort tid som inte riktigt vet vad han vill o jag har ingen lust att reda ut det åt dem, dra inte in mig i något som jag bara ser som en fysisk förbindelse. Suck.
Kom iväg till gymet för första gången på flera månader bara för att se att det förvandlats till nån jävla fritidsgård. Ungtuppar som inte vet hur man tränar sitter på alla maskiner o pratar!? Gå till centrum istället, tjacka en Cola o skryt om hur trimmad moppen är, jag är här för att träna era idioter!
Hehe, vilket muntert intryck jag ger va? Sorry, det är inte meningen, jag bara öser ur mig o då blir det som det blir. Nu är det dags för mellis, tja då.